Hur tänkte man här egentligen?
Fånig kände jag mig även igår när jag hängde på som medhjälpare till några kollegor som behövde extra förstärkning till en stor barngrupp. De skulle iväg och dansa juldanser runt en gran på ett torg i närheten av skolan. Visst var där en gran på torget och vi dansade och sjöng. Ja, sjöng och sjöng... Vi vuxna sjöng väl mest och högst till publikens stora nöje, barnen drogs runt granen förvirrade. Kul och juligt? Nääää... pinsamt tyckte jag att det var! Små grodorna med publik... En känsla av skam infann sig... Skammen försvann inte av skumtomtarna som vi fick till skänks av den lokala mataffären...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar