Äntligen!!!

Ja, äntligen upp på hästryggen igen och ut på en ridtur.
Det blev en timmes skrittrunda med sällskap av medryttaren till stallkompisen Matisse.

Yeah! Riktigt vårväder fick vi med!

Imorgon ska det ridas igen, samma runda hade jag tänkt mig.
Sedan ska knäet testas med motionscykel på gymet.
Blir intressant... eller kanske inte... men knäet ska sättas igång i vilket fall som helst!
Ryggen borde få sig en genomkörare med. Min nygjorda tatuering börjar släppa de flesta yttre skorporna, så jag ska kunna gyma utan att utsätta mig för en massa baciller.
Den inre läkningen tar betydligt längre tid.

Sjukgymnastiken är jag fortsatt flitig med, har testat att öka på antal reps och antalet set.
Igår körde jag 3x20 på alla benövningarna. Men det var rätt slitigt, så idag fördelade jag det på 4x15 istället. Blir ju samma antal, men på olika vis.
Kan inte påstå att jag tycker sjukgymnastiken blir särskilt lättare eller gör mindre ont...
Nu när svullnaden släppt till stor del är smärtan ännu vassare inuti... Knäet krasar och knakar.
Fick plötsligt en attack av "tycker-så-synd-om-mig-själv"... när jag jobbade med mitt program.
Emellanåt känns det så jäkla hopplöst, jag vill ju bli bra NU! Jag vill inte vara skadad...
Arg, ledsen, frustrerad... Behövde nog släppa lite på trycket... Kändes bättre sen...
Att komma ut till stallet gjorde susen för humöret!

Kakan stödjer matte i hennes soffläge... 

Kakan är dock proffs på att chilla, jag försöker

så gott jag kan!

Har fått en kallelse till en ortoped på vårdcentralen (i mitten på mars) som jag är ansluten till.
Den tiden ska jag se om jag kan få flyttat till ett tidigare datum. Annars får jag väl helt enkelt vänta...
Ska bli intressant med ett tredje utlåtande på mitt knä/ben. Skulle helst av allt vilja få gjort magnetröntgen av hela benet så man verkligen får ett kvitto på vad som är fel.

Såg den i backspegeln, en giraffbil, ser man inte var dag!

Det har varit en helg fylld av social samvaro, idag firades en födelsedag i familjen. Igår hade jag en väninna på besök. Trevligt! Kan behövas lite sådant då och då...

Fyndat idag + gått i trappor

Sakta men säkert känns knäet (ja, hela benet) bättre och bättre för varje dag. Vissa rörelser gör fortfarande rätt ont, som att tex kliva in och ur bilen.
Slarvar inte (än) med min sjukgymnastik, men jag kan förstå varför så många lägger av med den för tidigt.
Man är inte så taggad att fortsätta när man väl mår bättre.
Men muskler som ska hålla ihop knäeländet måste underhållas hela tiden.
Vissa skador läker aldrig ihop, utan det är muskulaturen som gör jobbet i framtiden.
Så det ska jag påminna mig själv om!
Körde bara benövningarna idag (3x15), då armen som blev tatuerad igår är rätt svullen fortfarande.
Kör igång igen med axelövningarna så fort svullnaden lagt sig.


Gav mig iväg för att handla lite, tänkte ta en titt på Hööks efter ett nytt grimskaft till pållan.
De två jag har hängandes i stallet är rätt slitna och kan gå av när som helst. Väl inne i butiken sögs jag mot rean.
Jisses vilken tur jag hade!
Fyndade en jacka (fodrad och vattenavvisande, precis vad jag har saknat i min utrustning) och ett par fodrade ridbyxor för 350:- ihop!

 Ridbyxor med resår istället för kardborre i benslutet är så jäkla skönt! 

Smulan inspekterar att luddet på huvan håller måttet!

Dessutom hade Kicks kampanjpris på hårfärgen jag brukar köpa och utrustad med en värdekupong på 25:- i plånkan blev priset för en omgång färg nästan löjligt (75:-)!

Trapporna då? Jo, jag gick ner för trapporna i huset när jag skulle sticka iväg idag. Kändes lite skakigt, men det gick rätt bra. Nästa gång jag ska sticka ut näsan ska jag gå både ner och upp! 

Avslutar med en rolig djurbild!

Mör på flera vis!

Sista sittningen för armen uppe hos Andreas G på Tattooworld Höör. Har fått en ny tid till piff/efterkontroll i mars.

Övrigt...
Har idag ökat upp mina rehab-övningar från3x12 till 3x15

Goda nyheter!

Idag träffade jag Davide Azzalin på Idrottsmedicinskt Center i Malmö (imc-malmo.com för den som vill kolla mer).

 På väg in!

Han klämde, kände, vred, drog, tryckte, masserade och frågade en hel del.
Hans slutsats är att jag har en meniskskada. Om jag sköter mig väl, dvs håller mig lugn i en vecka till (ingen cykling, ridning, powerwalking eller liknande under denna vecka). Då är mina chanser stora för att vara helt återställd inom 6-8 veckor. Det låter väldigt lovande tycker jag.

 Igår morse...

Jag har fått ett antal övningar som jag ska göra. Träningen kunde påbörjas direkt och det har jag gjort. Värmde upp med en promenad på ca 3.5km i närområdet där jag bor, sedan plågade jag mig igenom programmet. Det var inte så illa, men vissa övningar gör rätt ont. Fick även rådfrågat om mina axlar som plågar mig lite till och från. Fick några stabiliseringsövingar för dem.

Nä, flaskan är inte för att dricka ur, den används i en övning. 

Den gröna skrynkliga högen är en träningsrem i gummi

Kom iväg till gym igår med. Överkropp (bröst, triceps och biceps) och 50min i bastun som avslutning.

 Mitt frukostsällskap

 Såg så mysigt ut att jag fick plocka fram min lilla kompaktkamera

och ta någon mer bild

På onsdag är det dags för Andreas att jobba mer på armen, såhär ser den ut före:

Dagen innan...

Nu vill jag bara komma iväg till Idrottsmedicinskt Center och bli undersökt och få veta!
Vad är fel inuti? Vad ska/kan jag göra för att snabbt bli bättre!

Knäet/benet blir lite bättre för varje dag. Har svällt av lite, men svullet är det fortfarande.
Det är lite lättare att sätta sig på toa/ta på sig strumpor :-). Jag kan böja knäet lite mer än förut.

I fredags testade jag att köra bil, det gick bra. Lite bökigt att ta sig in och ur bilen. Men det är ett litet besvär med tanke på vilken frihet det ger!
Tog mig till gymet, körde lite överkropp med hjälp av hantlar och stöd av bänk. Avslutade med en halvtimme i bastun, det var gött!

Igår körde jag ut till hästen och mös lite med henne. Mockade hennes box (en snäll person tog hand om skottkärran och tömde av dyngan åt mig, tack!), fixade lite med hästarnas mat, fyllde på vatten, borstade pållan och tog som avslutning ut henne på en liten promenad på ojämn grusväg. Fick räcka med 3km.

 Grönt och fint ute på landet igår

Sen var jag iväg och handlade lite kosttillskott (vitaminer och omega-3)och mat (halva priset på nötfärs!). Lagade till maten (blev tacos)och smörjde kråset med kärestan.

 Med tanke på gårdagen.

Får nog coola ner ätande lite nu... 

Mer fettvikt är det sista kroppen behöver just nu...

Idag ska jag ta mig till gymet igen och köra resten av överkroppen (bröst och triceps), avsluta med en så lång sittning jag pallar med i bastun.

Knäet...

fortsätter att svälla av sakta men säkert...
Smärtan är mer vass och koncentrerad nu.
Igår blev det två promenader, en på egen hand och den andra med sällskap av kärestan.

Första promenaden gjorde att knäet kändes mindre stelt och mindre smärtande. Promenad nr 2 var inte lika behaglig... Men det är bra att röra på sig.
Idag kommer jag att testa lite mer aktivitet, se om jag kan köra bil. Vore ju skönt om jag kunde köra mig själv t.ex till Malmö på måndag. Handla mat...
Upp till Höör nu i veckan för ytterligare en sittning till hos Andreas på Tattooworld.

För att inte tala om ut till hästen... Henne saknar jag mycket just nu!

 Stora fyrbenta hjärtat

Idag är det ju Alla hjärtans dag.

Var alltid rädda om varandra varje dag!

Snabba ryck!

Jag gillar effektivitet! Ringde just Idrottsmedicinskt centrum i Malmö för att boka tid.
Redan på måndag är jag välkommen! Yeah! Me like!

Ju snabbare jag blir undersökt och kan få råd, ju gladare blir jag!

Idag har nog en del inre svullnad släppt, smärtan är knäet känns "spetsigare/vassare"....
Kör dock på utan någon direkt smärtlindring.
Kroppen får berätta vad som är lagom aktivitet.
Tror jag ska våga hasa mig ut idag runt kvarteret och få lite luft, passa på att slänga lite sopor med, hi hi!
Trär väl på min benstrumpa som stöd.

Aj!

Tänkte bara ta ett litet benpass o en stund i bastun igår efter en lååååång arbetsdag (arbetsplatsträff på kvällen...). Men ack så illa det kan gå snabbt!

Knäböj med enbart stångvikt (20kg) som avslutande benövning för passet (ja, jag hade ju tänkt lägga på vikter efter några uppvärmnings set). Sådär på femte hukningen hörde/kände jag en rejäl knakning/sprakning från höger knä... "Lät" som man knäcker en torr gren...
Sätter tillbaka stången så snabbt jag kan i hållaren. Böjer mitt knä för att känna efter, verkar gå fint men fattar att här gäller det att handla snabbt! Så länge man är varm kan man ju liksom röra sig... så snabb som en vessla haltar jag till omklädningsrummet (messar kärestan samtidigt för sympati och för kontakt, jag kan ju behöva hjälp!). Tar mina grejer, snabbt ut till hojen..
Nu börjar benet stela till/göra ont... Aj, aj... hemåt, hemåt...
Fort gick det inte, men envis som jag är så går det! Dock med lite gråt och tandgnisslan... Erkänner för mig själv att jag är livrädd för att skada mig och vara behov av sjukvård där jag ska skäras i/sövas ner... Hu!

Väl hemma kollar jag benet, lite svullet, men ingen synlig blödning... antagligen ingen muskel som gått av (kan ju blöda då tänkte jag).
Kärestan kommer över så fort han slutat sitt jobb. Han vrider, trycker, klämmer och känner. Han snokar på nätet...
Nu har klockan blivit ganska mycket... vi beslutar att inte ge oss av till akuten på kvällen. Jag kan ju få sitta och vänta i flera timmar... dvs halva natten... bättre försöka sova.

Sova gjorde jag inget vidare...

I morse blev jag körd till akuten, sedan fick kärestan "överge" mig för att köra vidare till sitt jobb.
Jag fick inte vänta många minuter efter inskrivningen innan jag blev visad in till ett undersökningsrum.

 Nya modeflugan?

En kort stund senare kommer en ung underläkare in (fy vad utbildat folk är ungt nuförtiden... eller är det jag som börjat bli äldre... befängd tanke!). 
Han frågar, känner, klämmer, vrider och vänder (ungefär som kärestan undersökte knäet/benet dagen innan). Går ut och rådfrågar kollega, kommer in och gör ytterligare några undersökningar som han erkänner att han missat (ärligt, tycker jag).

Blir sen skickad till röntgen, får vänta kanske en kvart innan de kallar in mig.
In och lägga mig på britsen, röntgen av knäet från alla håll och kanter.
Ut i väntrummet igen, inkallad efter en stund. Får besked på att inget syns på röntgen i alla fall.
Läkaren tycker även att knäet känns stabilt (tror inget är av på allvar) överlag. Han säger att ett ligament kan ha fått en reva/spricka/skada. Detta läker sig självt utan bestående men (tror jag på det?).

 I ett av väntrummen

Vi pratar lite om vad jag ska göra nu för att bli bra igen. Inte vila i alla fall. Jag ska röra mig så mycket jag kan, om det inte gör för ont. Information kommer att skickas till min vårdcentral, sedan kommer jag att kallas till sjukgymnast som ska ge mig övningar för att träna upp benet igen.
Fick två veckors sjukskrivning, recept på smärtstillande (som jag väntar med att plocka ut) och en stödstrumpa över knäet, tack och hej leverpastej!

Halta/hasade mig till busshållplatsen och åkte de tre hållplatserna hem (bra att ha nära till sjukhuset!).
Måste säga att jag blivit bra behandlad av alla jag haft att göra med idag!

Min tanke nu är att kontakta någon klinik som är specialist på idrottsskador för en "second opionion".
Men nu vet jag i alla fall att inget som går att se genom röntgen är skadat!

Det är ju inne med "selfies"....

Detta är ju knappast det inlägg jag hade tänkt uppdatera bloggen med.... Men det är aktuellt i alla fall!