Tiden går...
Börjar bli mer människa igen! Men seeeegt är det.
Känner mig lite som en nåldyna då jag besöker provtagningen och blir stucken varannan vecka. Inte så mycket kan man tycka, men på grund av min helarmstatuering så finns det bara ett armveck att välja på för blodproverna. Några gånger till bara sen så blir det "bara" var tredje månad.
Är nu inne på tionde veckan med metotrexatet (MTX). Varav 6:e veckan med fulldos.
Jag har helt klart blivit betydligt bättre sedan jag började med denna hiskeliga medicin.
Min gripstyrka är bättre, jag är inte lika svullen längre (varken morgon eller kväll) och jag har betydligt mindre ont.
Men smärtfri är jag inte än, så jag får snällt äta på smärtlindrare ett tag till. Men jag funderar på att halvera dosen på dem efter denna helgen då jag känner att smärtan minska en del på morgonen när jag är nyvaken. Har dock minskat dosen på kortisonet så jag får se hur det känns till helgen. Tar några dagar innan dosförändringar känns av i systemet.
Runt v.47-48 ska det utvärderas hur det hela fungerar. Om jag enbart ska fortsätta med MTX, eller om denna ska kombineras med någon annan medicin.
Helst vill jag inte ta något alls, men det är ju för tillfället en utopi som jag bara kan drömma om.
Har varit en del hoppande hit och dit med doser på kortison (olika läkare, olika idéer).
Men nu ska jag ligga på 5mg i några veckor, tar MTX som det ska så ska kortisonet helt fasas bort.
Finns dock inga färdiga mallar, då varje människa är unik och och doser är anpassade efter personen.
Kortison är mirakelmedel o värsta möget samtidigt. Den verkar snabbt och ger dig en jäkla kick, men den får dig att "bränna ljuset i bägge ändarna" samtidigt...
Har tappat så mycket huvudhår av kortisonet att jag börjar tycka man ser ut som en halft bortblåst maskros... Min snälla frisörska har lovat mig att mitt numera uttunnade hår fortfarande inte är onormalt tunt jämfört med många andras hårväxt...
Men känns lite trist ändå. Dock om man nu får välja mellan fungerande händer och fötter, eller fint hår är ju valet väldigt enkelt!
Muskler och fett har bara runnit av i perioder. Ibland har jag haft frossa i flera dagar (vid dosminskning).
Fick träffa min läkare för andra gången sedan jag blev dålig nu den 19/10.
Jag fick chansen att fråga en massa och vi pratade om hur det gick för mig.
Då jag beskrev min frossa och viktminskning så togs lite andra prover utöver de vanliga.
De nya sakerna som skulle kollas var B12, tyridhormon och sköldkörtel. Läkaren skulle höra av sig ifall dessa inte var ok. Har inte hört något så här lång, så det var väl inget anmärkningsvärt.
Har själv börjat köra på med vitaminer och mineraler. Lite extra b-vitamin för håret och annat smått och gott.
Två veckor innan jag fick träffa läkaren fick jag träffa "mitt team" på reumatologen: en sjuksköterska som är kopplad till min läkare, en sjukgymnast och en arbetsterapeut.
Fick lite tips och råd. Justering av mediciner efter samtalet med sjuksköterskan (jag var ju nere på 0mg kortison när jag kom dit, rådet jag fått av jourläkaren). Tyckte även att MTX gett mig problem i munnen (tunga o tandkött), så fick rådet att öka på folsyran till 5 dagar mot tidigare 3 dagar.
Och besvären verkar ha försvunnit.
Fick några hjälpmedel av arbetsterapeuten, värmande vantar och handledsskydd (stöd).
Sjukgymnasten sa att anpassade skoinlägg hade kanske kunnat hjälpa mig med mina plågade fötter.
Så jag gick med på att testa anpassade sulor. Fick besöka stället som gör avtryck och fick avtryck gjorda. Idag ska jag dit igen och få dem utprovade. Vore ju skönt om det kan hjälpa, fötterna kan vara sjukt plågsamma ibland. Gå en långrunda är än så länge bara en fantasi... men vem vet, jag kanske kan börja jogga innan året är slut?
Jag är fortsatt halvtidssjukskriven året ut. Skulle jag vilja kan jag bryta den själv om jag vill.
Men än så länge har jag varit väldigt trött i slutet på arbetsveckan, så det hade bara varit dumt att utöka arbetstiden än så länge. Det är svårt att acceptera, men det är ju så att man har inflammation i kroppen och det är tröttande oavsett vad man tycker om det. Stressa med att jobba mer kommer jag inte göra, jag måste tänka på att JAG ska bli bättre först och främst!
Hela det här med sjukskrivningen har ju givetvis varit plågsamt för plånboken med... 4-6000:- mindre varje månad. Det känns vill jag lova! Fick dock en påminnelse av en omtänksam kollega på jobbet att vi har försäkring via jobbet ifall man blir långtidssjukskriven. Efter en del meckande med intyg, beslut osv har jag nu börjat få ersättning. Så skönt! Har precis börjat få igång det så jag har inte riktigt än koll på exakt hur många procent den är på. Men mycket välkomna pengar i alla fall.
Då jag äntligen blivit bättre i fingrarna har jag börjat träna lite mer regelbundet på gymet och även börjat träna med hästen för instruktör. Kul med fokus på lite annat.
Den tilltänkta medryttaren som jag hade på gång till hästen fick tyvärr tacka nej pga tidsbrist.
Just när vi skulle börja vårt samarbete så fick hon mer jobb och personliga problem. Synd då hon sedan tidigare känner min häst väl. Jag har haft lite annonser i olika facebookgrupper som lett till att vi har haft några som kommit och provridit. Jag och pållan har testat dem som ett team.
Jag har kollat hur jag gillar dem och pållan testat deras ridkunskaper, ha ha!
Av de som kom har jag just nu en person som både jag och hästen gillar. Så jag håller tummarna för att hon vill och kan i längden.
