Haveri!

Japp på flera nivåer!

Har haft en total datorkrasch, datorn pajja...
Min bil blev underkänd vid besiktningen och blev i mitt tycke för dyr att reparear..
Min kropp vill inte samarbeta utan jag har fått fler mediciner.

Så detta är bara ett litet livstecken till de få som går in här och läser ibland.

God Jul 

och håll lite koll på kaloriintaget ;-)

Klipp x2

Japp, två större klipp har det blivit.

Mitt långa hår rök den 5 november och hälften av pållans i torsdags.

Efter att jag tappat minst 1/5 av mitt hår (en "härlig" biverkning av mediciner..), blev jag less på det hela och fick det klippt och färgat hos min frisör.. Det växer ju ut igen om jag skulle känna för att försöka skaffa långt igen.

Pållans päls fick bli klippt då hon svettas så kopiöst vid hårdare arbete. Hade egentligen tänkt att hon skulle få behålla vinterpälsen i år.. men hon svettas så pass att jag måste spola större delen av hennes kropp efter ridning. Sedan står man där med en blöt häst som ska torka... detta tar rätt lång tid.

Tid är något som man inte har hur mycket som helst av.. Dessutom fick jag av min hovslagare reda på att även ork och energi ökar när hästen effektivare kan kyla av sig vid hårdare arbete.Så skönt för henne att slippa bli helt överhettad och skönt för matte som inte behöver lägga lika mycket tid på skötsel efter ridningen.

Kra, kra!

Satt och rotade med lite digitala bilder då jag skulle göra en ny kalender för 2016.
Har ju massor med bilder...
Här är en som inte kommer i någon kalender nästa år.

Allhelgona/Halloween... vilket man nu föredrar?!

Vi firade kärestan igår...
En av presenterna var en pumpa som han satte igång att förändra efter den goda maten.

 

  Ett brett grin sett från sidan

 Den färdigskurna pumpan innan vi tände ett ljus i den och släckte ljuset inför fotograferingen.







Jag och pållan har i dagarna två njutit av nya stallkompisens sällskap på uteritter.
Kul med en kompis att springa ikapp med för pållan.
Skönt och omväxlande för mig som ryttare att inte alltid rida ut ensam. Trevligt!

Uj, uj...

Tiden går...

Börjar bli mer människa igen! Men seeeegt är det.

Känner mig lite som en nåldyna då jag besöker provtagningen och blir stucken varannan vecka. Inte så mycket kan man tycka, men på grund av min helarmstatuering så finns det bara ett armveck att välja på för blodproverna. Några gånger till bara sen så blir det "bara" var tredje månad.


Är nu inne på tionde veckan med metotrexatet (MTX). Varav 6:e veckan med fulldos.
Jag har helt klart blivit betydligt bättre sedan jag började med denna hiskeliga medicin.
Min gripstyrka är bättre, jag är inte lika svullen längre (varken morgon eller kväll) och jag har betydligt mindre ont.
Men smärtfri är jag inte än, så jag får snällt äta på smärtlindrare ett tag till. Men jag funderar på att halvera dosen på dem efter denna helgen då jag känner att smärtan minska en del på morgonen när jag är nyvaken. Har dock minskat dosen på kortisonet så jag får se hur det känns till helgen. Tar några dagar innan dosförändringar känns av i systemet.

Runt v.47-48 ska det utvärderas hur det hela fungerar. Om jag enbart ska fortsätta med MTX, eller om denna ska kombineras med någon annan medicin.
Helst vill jag inte ta något alls, men det är ju för tillfället en utopi som jag bara kan drömma om.
Har varit en del hoppande hit och dit med doser på kortison (olika läkare, olika idéer).
Men nu ska jag ligga på 5mg i några veckor, tar MTX som det ska så ska kortisonet helt fasas bort.
Finns dock inga färdiga mallar, då varje människa är unik och och doser är anpassade efter personen.

Kortison är mirakelmedel o värsta möget samtidigt. Den verkar snabbt och ger dig en jäkla kick, men den får dig att "bränna ljuset i bägge ändarna" samtidigt...
Har tappat så mycket huvudhår av kortisonet att jag börjar tycka man ser ut som en halft bortblåst maskros... Min snälla frisörska har lovat mig att mitt numera uttunnade hår fortfarande inte är onormalt tunt jämfört med många andras hårväxt...
Men känns lite trist ändå. Dock om man nu får välja mellan fungerande händer och fötter, eller fint hår är ju valet väldigt enkelt!
Muskler och fett har bara runnit av i perioder. Ibland har jag haft frossa i flera dagar (vid dosminskning).
Fick träffa min läkare för andra gången sedan jag blev dålig nu den 19/10.
Jag fick chansen att fråga en massa och vi pratade om hur det gick för mig.
Då jag beskrev min frossa och viktminskning så togs lite andra prover utöver de vanliga.
De nya sakerna som skulle kollas var B12, tyridhormon och sköldkörtel. Läkaren skulle höra av sig ifall dessa inte var ok. Har inte hört något så här lång, så det var väl inget anmärkningsvärt.
 Har själv börjat köra på med vitaminer och mineraler. Lite extra b-vitamin för håret och annat smått och gott.

Två veckor innan jag fick träffa läkaren fick jag träffa "mitt team" på reumatologen: en sjuksköterska som är kopplad till min läkare, en sjukgymnast och en arbetsterapeut.
Fick lite tips och råd. Justering av mediciner efter samtalet med sjuksköterskan (jag var ju nere på 0mg kortison när jag kom dit, rådet jag fått av jourläkaren). Tyckte även att MTX gett mig problem i munnen (tunga o tandkött), så fick rådet att öka på folsyran till 5 dagar mot tidigare 3 dagar.
Och besvären verkar ha försvunnit.
Fick några hjälpmedel av arbetsterapeuten, värmande vantar och handledsskydd (stöd).
Sjukgymnasten sa att anpassade skoinlägg hade kanske kunnat hjälpa mig med mina plågade fötter.
Så jag gick med på att testa anpassade sulor. Fick besöka stället som gör avtryck och fick avtryck gjorda. Idag ska jag dit igen och få dem utprovade. Vore ju skönt om det kan hjälpa, fötterna kan vara sjukt plågsamma ibland. Gå en långrunda är än så länge bara en fantasi... men vem vet, jag kanske kan börja jogga innan året är slut?

Jag är fortsatt halvtidssjukskriven året ut. Skulle jag vilja kan jag bryta den själv om jag vill.
Men än så länge har jag varit väldigt trött i slutet på arbetsveckan, så det hade bara varit dumt att utöka arbetstiden än så länge. Det är svårt att acceptera, men det är ju så att man har inflammation i kroppen och det är tröttande oavsett vad man tycker om det. Stressa med att jobba mer kommer jag inte göra, jag måste tänka på att JAG ska bli bättre först och främst!

Hela det här med sjukskrivningen har ju givetvis varit plågsamt för plånboken med... 4-6000:- mindre varje månad. Det känns vill jag lova! Fick dock en påminnelse av en omtänksam kollega på jobbet att vi har försäkring via jobbet ifall man blir långtidssjukskriven. Efter en del meckande med intyg, beslut osv har jag nu börjat få ersättning. Så skönt! Har precis börjat få igång det så jag har inte riktigt än koll på exakt hur många procent den är på. Men mycket välkomna pengar i alla fall.

Då jag äntligen blivit bättre i fingrarna har jag börjat träna lite mer regelbundet på gymet och även börjat träna med hästen för instruktör. Kul med fokus på lite annat.

Den tilltänkta medryttaren som jag hade på gång till hästen fick tyvärr tacka nej pga tidsbrist.
Just när vi skulle börja vårt samarbete så fick hon mer jobb och personliga problem. Synd då hon sedan tidigare känner min häst väl. Jag har haft lite annonser i olika facebookgrupper som lett till att vi har haft några som kommit och provridit. Jag och pållan har testat dem som ett team.
Jag har kollat hur jag gillar dem och pållan testat deras ridkunskaper, ha ha!
Av de som kom har jag just nu en person som både jag och hästen gillar. Så jag håller tummarna för att hon vill och kan i längden.

Pest eller kolera...

 

Ja, lite läget just nu...

Har inte orkat uppdaterat något särskilt, för fingrar och händer har varit i så dåligt skick.
I början när jag började bli sämre visste jag inte vad det berodde på.
Vad man äter, vad man gör och var man befinner sig i menscykeln påverkar...
Så svårt ibland att veta ifall man är på väg att bli sämre eller ej...eller om det bara är en tillfällig bugg.
Nyupptäckta knölar på händerna och mer ont överallt gjorde det rätt nödvändigt att boka in akuttid hos läkare på reumatologen.

Man känner sig inte så stor på jorden när man ena dagen har ett pekfinger som visserligen är svullet och fult... Nästa dag upptäcker man en ny knöl på mittleden stor som en knappnål (sån med en glaskula på toppen). Gah! Panik (nästan)!

Knölen

Fick en tid i tisdags till jourläkare (25/8). Läkaren såg inte glad ut när han fick se mina plågade händer...
Han räknade till minst 20 inflammerade punkter bara på händerna... Sedan tillkommer fötter och troligtvis ena axeln. Varför har du inte börjat ta dina mediciner frågade han och såg lite arg ut!

En sån här lapp får man i näven när man väntar på att träffa någon

Ja.... jag har väl levt på hoppet att jag skulle bli av med det här eländet med mildast möjliga metod.
Mina värden överlag har ju inte varit så dåliga/höga. Så jag har haft hopp om att kroppen med lite hjälp kanske kunde ta hand om detta själv.
Men det kroppsliga förfallet har verkligen börjat accelererat så jag får helt enkelt påbörja rekommenderad medicinering nu innan skadorna blir permanenta.

När jag träffade läkaren fick jag även chans att fråga om de senaste blodproverna. Förra omgången visade ju att njurfunktionen varit nedsatt. På nya proven var det normalt, men sänkan var sämre.
En rätt klar indikation på att inflammationen inte blivit mindre...
Angående njurfunktionen så togs förra omgången på morgonen och senaste omgången på eftermiddagen. Gör viss skillnad på hur mycket man vätskat upp sig innan provtagning. Jag dricker en del te och kaffe på morgonen för att få fart på mig själv. Dock kissar man rätt mycket och blir mer uttorkad på kuppen.

Men tillbaka till läkarbesöket. Frågade doktorn om lite olika mediciner vi kollat upp då jag fasat för rekommenderad medicin... Listan på biverkningar är låååååååååååång och definitivt ingen medicin man vill behöva ta långa perioder då de inte är så snälla mot kroppen.
Kortison som jag tar idag är inte heller hälsokost... något annat ska man inte tro!
Jag tappar både muskler, fett och huvudhår av dem... Dock gör de så att jag kan använda mina händer och att fötterna går att ta sig fram på... men den bromsar inte själva sjukdomen.
Det som dessutom har hänt är att min kropp nu vant sig vid dosen och för att få samma effekt som förut behöver man höja dosen.
De mediciner som vi kollat upp tyckte inte läkaren var aktuella just nu då inflammationen (skovet)är i ett aktivt skede.

Men vad händer nu då?
Jo, jag har börjat ta Metotrexat (en sorts cellgift) i fredags. En gång i veckan ska jag ta en dos.
Fick börja med 4st tabletter på 2.5mg. Nästa vecka ska jag ta 5st tabletter á 2.5mg, veckan därpå 6st tabletter osv upp till 8st.
Känner inte av några speciella biverkningar så här långt. En del personer brukar bli illamående.
Men det kommer kanske efter nästa dos?

Jag ska lämna blodprover varannan vecka i tre månader. Under förutsättningarna att medicinen fungerar som den ska, detta kommer att märkas på blodprover och såklart på hur jag mår av dem.
Jag fick lämna nya blodprover (som blir ett jämförelseprov för hur allt såg ut innan jag började med den nya medicineringen) innan besöket var över för den dagen. Jag fick även träffat en gullig sjuksköterska som hade som uppgift att informera mig om den nya medicinen. Måste inflika att provtagningspersonal och sköterskor alla är väldigt trevliga och omhändertagande, guld värd när man själv mår skit.

Samtidigt fortsätter jag parallellt med kortison. Med ett nertrappningsschema från 10mg till 0mg på sex veckor. Om sex veckor är det meningen att det ska bli ett uppföljningsmöte med utredning om hur Metotrexat fungerar för mig (fortfarande med förutsättningen att inget blir skit under vägen).
Då jag ska vara nere på väldigt låg dos kortison vid det laget så det även visar sig hur medicinen fungerar på egen hand.

Förutom Metotrexat (MTX) och kortison tar jag även smärtstillande (Naproxen)... Dessa får inte tas samma dag som MTX. För att minska skador på kroppen av MTX ska man ta Folsyra. Just nu är jag ordinerad 3st/vecka. Folsyran får inte heller tas samma dag som man tar veckodosen av MTX. För att inte kortisonet ska kalka ur skellettet tar jag dagligen 2 kalk-D tabletter...
Börjar kännas som ett mindre apotek här hemma!

 En del av hemmaapoteket, använder inte allt på en gång... men nästan

Mitt mål är såklart att bli medicinfri så småningom.

Förutom utredning på hur medicinerna fungerar ska jag få träffa ett team på reumatologen.
I teamet ingår kurator, sjuksköterska, sjukgymnast och en arbetsterapeut. Besök till dem är inbokat i början på oktober. Sjukgymnast vet jag inte hur mycket nytta just jag har av, har ju rätt bra koll på hur jag ska träna min kropp. Behöver nog mer få reda på vad jag ska låta bli att göra så att jag inte skadar mig själv. Just nu är min handstyrka usel mot hur den var förut så tunga lyft/pressar och drag är rätt uteslutna på gym.
Längtar tills man kan ta ett tyngre pass igen! Att kunna jogga för att man vill hade ju varit trevligt med. Längre promenad hade varit en vardagslyx. Men det kommer att komma i framtiden, det vet jag. Undrar just om jag kommer börja jogga när jag väl kan?! Ha, ha!

Började jobba 50% den 17/8 samtidigt som eleverna kom. Det har funkat hyfsat, jag har fått lite annat att tänka på än bara smärtor och elände. Med nya arbetskamrater och nytt schema har det dock varit stundtals rörigt. Får ser hur det hela utvecklar sig, det måste kännas smidigt annars blir det för betungande att jobba samtidigt som man ska bli bättre fysiskt. Även på jobb ska det vara möte om min "sjukdom", får se hur det går...

Mycket att ta in och vänja sig vid när man är van vid att må hyfast bra och klara sig själv i normala fall.
Att man nu dagligen tar mediciner och behöver springa till apotek och sjukhus/läkare/provtagningar titt som tätt...
Att behöva ha kontakt med försäkringskassan... Har visserligen fått en trevlig tjej som min kontaktperson...men hade helst sluppit henne.
Att det inte är självklart att man har en lön som kommer i slutet på varje månad på en summa som man vet täcker ens normala utgifter...

-----------------------------------------------------

Över till lite trevligare ämne.
Nu in veckan fick jag efter mycket om och men besök av hästens förra fodervärdar (två systrar). Det var nära nog tre år sedan de sågs. Efter lite klapp och pyssel blev det en tur på ridbanan. Både häst och ryttare blev ordentligt rastade (de fick ordentligt påpassning av ryttarens syster som jobbar extra som ridinstuktör) . Idag är det dags igen för ett besök. Om allt fungerar kommer ena tjejen att börja som min medryttare.
Bra med lite avlastning och att hästen kan bli ordentligt genomriden (har just nu varken ork eller kunskap för att själv kunna göra det). När jag börjar bli bättre tänker jag ta tag i min egen ridutveckling igen.
Just nu är jag mest tacksam för att jag faktiskt kan rida överhuvudtaget.

 Ryttaren matas med instruktioner i ett jämt flöde

 

 Man kommer inte undan även om man är en skickligare ryttare än matte

 Sen blev det snyggare och snyggare

 

Riktigt tjusigt till slut

------------------------------------------------------

Den årliga kräftskivan hos en släkting till kärestan har vi även varit på. Trevligt som vanligt.

Veckan som gick

Ja, det har väl varit en viss mental stress i veckan, därav har svullnaden i händer och fötter blossat upp igen...
Det varmare vädret kan visst också stöka till det med kroppen vid reumatism. Trodde värme skulle vara bra, men man lär sig något nytt hela tiden.

Fick besked på att blodproven jag tog var i princip bra förutom njurfunktionsprovet.
Det var förhöjt, så inför nästa prov ska jag dra ner på de smärtstillande och dricka mer vätska innan blodprovet.

Den mentala stressen beror på flytt av pållan och tankar på att börja jobba igen...
Har ännu inte fått besked på hur mina arbetstider kommer se ut och vilka arbetsuppgifter jag kommer att få.
Får se hur det går att börja jobba, känner mig inte så pigg nu när händer och fötter börjat strejka igen, men det kan vara tillfälligt så ingen idé att måla fan på väggen än!
Det är dock så att plånboken lider av att dess ägare är sjukskriven... 6000:- mindre denna månaden känns! Går ju att snåla in på en massa saker.. Men trevligt om man kan spara något med. Det vore trevligt att kunna dra in den lön jag brukar ha...

Lätt att säga att tänk positivt, men en annan situation när man tittar på sina tjocka svullna sneda fingrar... Kommer de bli normala igen?
Det gör dessutom rätt ont. Man blir fumlig och klumpig. Man tappar saker och klantar sig.
Jag brukar inte vara den som fumlar och drumlar. Det är en ny erfarenhet för mig.
Senast igår drog jag dassdörren över mina tår så en nagel blev skadad och började blöda. Gjorde dock inget vidare ont, så vi skrattade båda gott här hemma åt min klumpighet.

Förra måndagen gick flyttlasset med pållan, efter en rörig start på dagen pga missförstånd så slutade det efter allt fixande och trixande bra. Hyrde en hästlastbil (en transport var bokad, men den visade sig vara för tung även utan last för tillgängliga bilar... så plan B fick bli en lastbil), denna var utrustad med kamerabevakning.
Det var verkligen bra, för lilla pålla är verkligen inte van vid att åka.
Inifrån kupén kunde vi se hur hon stod och lutade mot väggen större delen av den korta resan.
För henne en mycket tröttande ställning. Chauffören sa att den där hästen kan inte ha åkt särskilt mycket i sina yngre dagar, det är då de lättast lär sig hur de ska göra.
Utan kamera hade man inte haft en aning om hur hennes resa hade sett ut. Får se hur jag i framtiden ska lösa transportproblematiken. Svårt att öva när man varken har bil eller transport. Men en kamera är ju en toppenpryl!

 Snart redo för lastning av hästen

 

 Hämtning av själva lastbilen

Nya stallet har just nu tre hästar (inkl min häst), fyra boxar totalt. Ytterligare en häst ska inackorderas så att stallet blir fullt. De som äger stallet tycker att pållan är trevlig och okomplicerad att ha att göra med.

 Ah! Äntligen kan jag klia mig tycks hon tänka... 

Kliade av sig mycket man första dygnet...

 

 Öppningsbara fönster är bra för ventilationen, 

plus att det är trevligt att kunna titta ut

 

Det känns ju trevligt att ens häst uppfattas som trevlig av andra som inte har någon närmare relation med henne. Då jag själv oftast inte tar in eller ut hästen så har jag inte riktigt någon uppfattning än om hur hon trivs i sitt nya hem. Hon ser väldigt nöjd ut i hagen när jag kommer och igår rullade hon sig efter att hon fick komma tillbaka till hagen efter ridning.

 Massor av gott att pilla med och att äta upp i nya hagen

Vi har så smått börjat undersöka omgivningarna. Vi har bägge varit lite spända och nervösa på våra turer. Det är en del trafik i området då vi är nära Flyinge Kungsgård. Förutom trafiken är här många skyltar, soptunnor,brevlådor, stubbar, stolpar, pelare med belysning, elskåp osv.

Åvägen börjar brett för att sedan bli smalare

Jag är stolt och imponerad över det mod hon visat när vi beger oss ut på nya vägar. Här finns fler alternativ att välja på än förra stället. Ridbana finns på gården, men den har vi bara ridit en kort stund på så hon fått bekanta sig med underlaget. Jag kommer ta det lugnt ett tag till med ridningen.
Mina händer/fötter är skrot just nu och för hästen blir det en period där kroppen ska vänjas vid nya underlag. Här finns allt från platt hård grusväg, lerig och halvgeggig ridvägar (efter regn) till djup sandig galoppbana och allt däremellan. Så mest långa skrittrundor ett tag framöver tills vi bekantat oss med omgivningarna.
Tar hon initiativ till annan hastighet kan vi testa.

Jag var i Köpenhamn i fredags och besökte lite specialbutiker med kärestan. Han ville kolla in lite fackbutiker och jag hängde med som sällskap och tyckare. Blev rätt mycket gående mellan butikerna, sjukt tröttande för fötter och rygg. Men mycket motion och varmt väder. Lite skurar då och då men vi hittade ställen att skula på. Vi gick igenom Frederiksberg Have, den var fin.
Vi hittade vita påfåglar och pausade en liten stund medan vi tittade på dem och andra flygfän.

Kände mig helt ok dagen efter trots allt promenerade. Vi handlade inget förutom mat att äta på plats :-).
Två röda pölser som jag urhungrigt tryckte i mig och sedan ett avslutande mål på Burger King.

 Slukat halva korven innan jag fick tagit en bild :-)

 

 Whoppermeal, glutenfritt såklart!

Länge sedan jag åt så mycket kött på en och samma dag. Äter mer eller mindre vegetariskt (lakto/ovo) och emellanåt fisk. Vid få tillfällen blir det kött när man blir bjuden eller äter ute.

Ha en bra dag!

Det knallar på...

En veckas nertrappning av kortison avklarad. Som väntat fick jag mer svullnad och mer ont efter fyra dagar på nya dosen. Men svullnaden och smärtan är acceptabel än så länge.
Svårt att säga hur det hela kommer att utvecklas. När jag börjar jobba igen när sommarlovet är slut så är det på halvtid till att börja med. Hur länge får vi se. Ekonomiskt hade jag gärna velat komma igång fulltid direkt, men det är lätt att sitta hemma i lugn och ro och tro att det kommer gå bra... Det är ett annat tempo på jobbet än hemma...

Jag tar det väldigt väldigt försiktigt med styrketräning för tillfället, försöker bara hålla igång mig själv.
Mest rörelse blir det med arbetet kring hästen och lättare ridning. Pysslet med hästen är bra både för kropp och själ.

Värmde gott i själen för ett tag sedan när en vän och hennes dotter kom på besök.
Hästen var hyfsat snäll när barnet red. Men "hagridning" är dödstrist tycker pållan,
så lite bakutsparkar blev det där...
Men det tramset slutade hon med när vi red ut på grusväg istället.

 

 Även mamman fick passa på och rida lite

Mamman håller koll så det håller sig till trav

Vi har en plan!

Efter samtal med läkaren i onsdags så har vi en plan för de kommande månaderna.
Kortisonet ska långsamt trappas ner och så ser vi hur kroppen reagerar på det under tiden.
Mina röntgenplåtar av händer och fötter tyckte läkaren såg så pass bra ut att vi avvaktar med andra mediciner tills vi ser hur kroppen reagerar av nertrappningen. Hon vet att jag är avigt inställd till att börja pilla i mig cellgifter...

 Pillerplanering och papper... tillhör vardagen nuförtiden...

Fick ett kuvert med flera remisser som jag själv ska ta med mig till min vårdcentral så jag får prover tagna regelbundet (1gg/mån). Sänkan, blodvärde, blodplättar, järnvärde,njurar och lever ska kontrolleras.
Allt för att se hur inflammationen härjar/inte härjar i kroppen. Om allt ser ok ut så är det bara att tuta och köra på med nertrappningen.
Tre veckor med 7.5mg kortison, 4 veckor med 5mg kortison och 4 veckor med 2.5mg kortison.
Sen får vi se hur det blir när vi är nere på noll :-).

Kommer bli mjukstart på jobb vid terminsstart. Har inte fått de officiella papperna från läkaren än, så går inte ut med informationen här heller... Sen har jag ingen aning om hur jag mår om en vecka... så allt känns osäkert överlag.

Greppstyrkan tillbaka i händerna så nu kan man börja sätta lite krav

Snart byter jag och pållan stall. Vi trivs där vi är, men vi ska få det ännu bättre i framtiden med mer service och förhoppningsvis en medryttare som kan avlasta mig och ge pållen mer utmaningar än jag kan och klarar av.

Ett litet nätt styrkepass har jag gjort sedan jag kom hem från resan. Tänker ta det väldigt försiktigt, men jag måste jobba på att återbygga styrka och muskler.

Glömde...

Ja, de där proverna jag fick taget: Anti-CCP och RF...

RF var negativ men Anti-CCP var positivt.Mitt Anti-CCP låg på 29, på en "normalt frisk" person ligger detta värde mellan 7-10 som normalt.
Så inte så högt, men helt klart förhöjt.
Positivt Anti-CCP är då alltså inte något positivt! Det påvisar inflammationer i kroppen som finns vid bla reumatiska sjukdomar.

När jag väl fick komma till Reumatologen här i Lund så fick jag efter undersökning diagnosen reumatoid artrit, dvs ledgångsreumatism. Jag fick lämna en hel drös olika blodprover för att utesluta andra sjukdomar innan jag fick träffat läkaren för första gången. Alla tester var negativa för andra reumatiska sjukdomar och levervärdena var bra.
Jag har varit sjukskriven sedan dess och gått på olika doser av kortison, som max 15mg/dag.

Lite kort...

Har ju inte varit så aktiv här den senaste tiden...
I söndags kom vi hem efter två veckor nere på Grekland.
Karpathos var ön som var vårt resmål. Vi hade det varmt och avslappnat.
Soligt och varmt varje dag så jag är mer än nöjd med sol och bad för i år!

 Frukost på vår lilla uteplats

 

 Fenor på och redo för havet

 

 Stenletande

Kolla! Fina, men de fick stanna kvar på ön

När det gäller min hälsa så är min struliga axel "normal" igen, händer och fötter gör fortfarande ont men är mindre svullna. Känner mig överlag betydligt piggare. Men nu går jag ju hemma och skräpar rundor på mina egna villkor. Kan ta dagen som den kommer.
Går fortfarande på kortison och ska troligtvis göra det i några månader till. Förutom kortison så tar jag även inflammationshämmare (Naproxen).

Röntgen av mina händer och fötter visade varken på artrit eller artros vilket är väldigt positivt!
Lungorna blev röntgade för koll av allmänhälsan, även dessa var bra.
Bloprover ska tas regelbundet för att hålla koll på inflammationen i min kropp (snabbsänka, blodvärde och blodplättar).

Nedtrappning av kortison ska ske långsiktigt och med förhoppning att inflammationerna inte blossar upp igen. Blossar det upp så får det bli undersökningar och diskussioner kring framtida medicinering.
Är förbannat nöjd så länge jag slipper tyngre medicinering!

Fortsatt medicinering...

Japp, går på kortison... Uppdaterar snart.. risk för en del gnäll!

Mer mediciner...

Japp... så var det nya grejer som ska sväljas ner... Blä!

Fick dessa utskrivna av min läkare efter telefonsamtal i tisdags. Har även fått remiss till reumatologen.
Ingen sjukskrivning i sikte just nu. Måste nog i så fall gå med på att pilla i mig fulldos av utskriven medicin och om denna inte biter på smärtan då först blir det aktuellt med sjukskrivning.

Magen gillar inte...och så blir jag snurrig av dem... smyger på med mindre dos och ser ifall det kan göra någon skillnad...


Var på vårdcentralen igår och fick taget blodprover (RF och Anti-CCP).

 På en av toaletterna på vårdcentralen... passande

Är hemma från jobb denna vecka då mina fötter plågat mig hårt förra veckan, tanken på att stå och gå på jobb i så många timmar/dag gjorde mig psykiskt kräkfärdig. Ser förbannat illa ut när en vuxen sitter på en stol med fötterna uppe på en annan stol...

Vila från jobbet har gjort att jag har mindre ont under fötterna och händerna är lite mindre svullna nu. Men händerna gör fortfarande ont och är svullna på mellanlederna (lillfinger, långfinger och pekfinger på bägge händerna).

Träningen har ju minst sagt legat nere den senaste tiden... Jag har tränat en del hemma på en yogamatta för att hålla igång ryggen.

 Smulan håller koll på mig när jag gör mina övningar så det går rätt till!

Pallade iväg mig till gymet igår för första gången sedan den 3 april... Körde väldigt lätt och försiktig styrketräning. Avslutade med en timme i bastun. Värme är gott för lederna.

 -----------------------

Bröd i frysen började sina så jag har bakat lite bröd för att fylla upp. Bakar bara naturligt glutenfritt för tillfället. Sällan jag köper något färdigt nuförtiden. På jobb slinker det ner glutenfria bröd med modifierad vetestärkelse, men i övrigt undviker jag det så mycket som möjligt.

 

Här finns en hel del recept jag vill testa!

 

Sotaren, andra gången jag gör detta. 

Minskade sirapsmängden då jag tyckte det blev lite väl sött förra gången.

 ----------------------------

Hittade en trevlig nyhet i frysdisken för ett tag sedan. Tror det var Åhusglass. En liknande variant åt jag i mängder när vi var på Menorca förra sommaren.

 

 

 

Mums!

Har även fått loss tummen och fått gjort ägarbyte på pållan. 

Tog sin tid men nu har jag officiella papper på att hon är min.