Jag har ju varit i Italien...

med jobb ska kanske tilläggas. Att åka iväg med jobb är minsann då ingen semester!
Men nu ska här inte snackas jobb, utan visas bilder från resan.
Tog givetvis en hel del bilder, delar med mig av ett axplock idag.

Floden Po sedd från ovan

 

Kaffekoppar är inte stora i Italien, beställer man inte en dubbel espresso får man så här lite.
Men väldigt gott tyckte jag att det var. Önskar vi fick fler tillfällen att prata med inhemska italienare så man kunde fått reda på vilket kaffe de använder.

Då hade man kunnat köpa med sig lite fler resminnen hem.

De andra får nån förrätt med gluten, jag fick till slut kött efter flera missförstånd (det är inte så lätt för någon icke insatt att veta vad glutenintolerans innebär). Tur man inte är vegetarian...
För grönsaker och sallader verkade man inte äta så mycket av i denna del av Italien.

 

 

Fotografen tar en bild på två andra som tar bilder, en med Iphone, den andra med Ipad :-). Inne i gränden ligger en populär glassbar.

Och här är glass från glassbaren, jag blev bjuden på min, tack S!

Grillad laxkotlett med pommes, mmm...

Fick man bara kläm på vad som var vad på menyerna (det stod på italienska på de flesta ställen) var det rätt enkelt att plocka ihop nåt gott utan risk för att få gluten.

Rumpstolar på en "vägkrog" (sylta snarare... maten var skit..., men inredningen skoj i alla fall).

Den nyblivna 42-åringen tar vattenpaus vid centrat där vi var på föreläsningar en stor del av vår tid i Italien

 

Napoletansk (?) isglass (citron/limesmak) som jag blev bjuden på... Läskande i värmen.

En i mitt tycke udda sittring...

Mindre mysigt under föreläsning... diggar inte okänt folks nakna fötter...

Vi besökte en lokal parmesanfabrik, Due Madonne som ligger rätt nära vårt hotell. Vårt hotell låg i ett industriområde i utkanten av staden Reggio Emilia.

Många ostar, de yngsta är längst ner

Ost, såklart ;-), tillverkad mars 2011

 

Samma dag som vi besökte parmesanfabriken, gjorde vi även ett studiebesök till en balsamicofabrik, Terra del Tuono.

Många tunnor var det, vi fick berättat för oss om hur hela processen går till. Flera tunnor hör ihop, de är gjorda i olika träsorter. Några av tunnseten var flera hundra år gamla. En gammal tradition bland rikt folk var att köpa ett set när ett barn föddes. Detta set fick barnet sen i gåva på sin bröllopsdag. Tydligen har man inte så bråttom med att gifta sig, så fin balsamico i slutändan :-)

Vi fick provsmaka en hel del olika sorter innan vi bjöds på flott middag.

Innan vi åkte därifrån fick de som ville handla med sig balsamico med sig hem... Blev några flaskor i mellandyr prisklass för min del. 

 

När vi gjorde studiebesök på förskolor bjöds det på gottigheter, de flesta var dock sprängfyllda med gluten... Men parmesanost fanns nästan alltid, så jag blev nöjd ändån.

Tjusig häst utanför balsamicofabriken, är det "Lilla Gubben" på rymmen?

Italiensk ödla som vi upptäckte efter en lunch på ett ställe inne i city, efter ett tag dök resten av familjen upp. Söta saker på ca 15cm.

Sushi infinity... och jag är i himmelen! Helt proppmätt efteråt! Burp!

För dem med min humor behövs ingen mer förklaring...

Handtork med turbo på Bolognas flygplats...